Lagändringar om tvångsvård

Enligt statistik från Socialstyrelsen är det omkring 3 000 personer som varje dag tvångsvårdas i Sverige, men när vården rör unga så brister systemet – vilket gjort att man nu ser över hur lagen om tvångsvård kan ändras.

beskuren psychicSocialstyrelsens hemsida står att läsa om hur det varje dag är cirka 3 000 personer som tvångsvårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller med stöd från lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Av dessa personer är det enligt siffror omkring 32 000 barn och ungdomar i Sverige som omhändertas för att få vård utanför hemmet som då hamnar i exempelvis familjehem eller HVB-hem. Och detta är något som gjort att man nu börjar diskutera huruvida lagen om tvångsvård och omhändertaganden bör ändras eller ej. Till exempel är det årligen flera fall då familjer behövt ta kontakt med en advokat eller annat juridiskt ombud då deras barn omhändertagits felaktigt, vilket gör att frågor väckts gällande föräldrarnas bristande skydd i kontakt med socialtjänsten. Bland annat skriver Sveriges Radio om hur man nu i en utredning om tvångsvårdslagstiftningen tagit upp ett förslag på hur föräldrar ska få ett bättre skydd i sina kontakter med socialtjänsten och detta ska snart presenteras för regeringen. Vad man tittat på i utredningen är bland annat hur stödet för familjer sett ut både under och efter avslutad tvångsvård vilket gjort att man nu kan slå fast att stödet till de biologiska föräldrarna är för dåligt i vårdnadsärenden.

Privatvården också kritiserad

Likaså kritiseras Stockholms läns landsting av Justitieombudsmannen gällande tvångsvården då det uppdagats att man låtit tvångsvårda psykiskt sjuka på en privat vårdinrättning, vilket inte är tillåtet enligt lagen. Till exempel skriver SvD om hur detta nu gjort att man överväger huruvida lagen bör ändras för att anpassas till såväl kommunala som privata sjukhus och vårdinstanser. Samtidigt ska man även hålla i minnet att lagen är som den är för att begränsa tvångsvården så att den inte utförs utanför vårdens område såsom i någons hem. Och det är viktigt att man begränsar tvångsåtgärder så mycket det är möjligt då behandling mot någons viljarent faktiskt alltid är en form av kränkning. Därför är det i dagsläget ännu ovisst huruvida vi kommer att se en lagändring på området eller ej.

Att behandla åderbråck

I somras  rapporterade Sveriges Radio om en ny teknik för att operera åderbråck, någonting som innebär att patienterna får lägre sjukfrånvaro samt har mindre ont efter ett ingrepp. Den nya metoden innebär att man stänger av venen  med värme från radiovågor, närmare bestämt kokar du kärlet. Detta är glädjande nyheter eftersom det är många som lider av åderbråck,  och då främst kvinnor. Så här står det i reportaget från Sveriges Radio:

Åderbråck är mycket vanligt och drabbar främst kvinnor. I Gävleborg beräknas 33 000 vara drabbade och av dem har 8 000 så allvarliga komplikationer att det krävs en operation.

Kvinnosjukdomar är ofta nedprioriterade (mer om detta här) av läkarhusen och detta beror sannolikt på att de historiskt sett mest varit manliga läkare och fötter åderbråck pensionär benforskar – varpå det är vanligast att man forskar på sjukdomar som drabbar en själv. Men nu har det alltså tagits ännu ett steg för de som drabbas av åderbråck.

Vanligast är det att få åderbråck i benen.  Detta får man för att en ven i kroppen blir  väldigt utvidgad. Det beror oftast på att klaffarna från hjärtat fungerar sämre eller att venens väggar har försvagats varpå trycket i venen ökar. Åderbråck kan bero på hormoner, graviditet eller arv, det kan också komma till följd av att man haft en blodpropp. Det är ingen egentlig fara med åderbråck men det kan påverka ändå i och med att det inte alltid är fysiskt smickrande. Dessutom kan en som haft åderbråck i många år få en ökad risk för svullnad och sår i ben. Då kräver det att man har stödstrumpa.

Ett åderbråck känner du igen på att benet är svullet, att huden kliar, att det ömmar vid beröring och att det gör ont ifall man står eller sitter still länge. Mer information om detta finner du hos vårdguide 1177.

 

Placebo

De flesta av oss går runt och talar om placeboeffekt och att man tror sig fått en placebokur. Vi människor är sårbarare än vad vi tror, och vår förmåga att bli friskare genom att tänka annorlunda är häpnadsväckande. Placebo är dockerpillret som enligt studier har fått människor att må bättre – då de trott sig få den ”riktiga” medicinen. Men, själv är den verkningslös då det krävs att patienten fåt en behandling eller medicin – som den tror är något annat. Detta är dock inget läkare får skriva ut för att lura patienter, då vi alltid ska känna stor trygghet och vara i säkra händer. Dock handlar en patients tillfrisknande om mer än bara piller – det handlar även om hur de blir bemötta av personalen:

”Detta visade bland annat ett försök i Sandviken där 100 patienter med halsfluss lottades till antingen ett gott eller dåligt bemötande. Alla fick antibiotika mot infektionen. Två dagar senare uppgav nästan nio av tio patienter i den vänligt bemötta gruppen att behandlingen hade hjälpt, men det tyckte bara drygt varannan i den grupp som hade fått ett oartigt och korthugget bemötande.” (läs hela artikeln här)

Hur patienterna skulle må om alla sjukhus i landet fick ta del av Vårdväskans färgsprakande produkter med namnbrickor och stetoskop skulle bli trevlig statistik.

Nocebo – placebos onda tvilling

Under 50-talet blev Placebo känt, men redan under 60-talet dök nocebo upp som placebos onda tvilling. Placebo betyder ”jag ska behaga” medan nocebo står för ”jag ska skada”. Detta är att man inbillar sig något dåligt, istället för något bra: att man ätit något och sedan börjar folk i omgivningen må dåligt och då gör man det också. Dock kan noceboeffekten botas av placeboeffekten och gör att du blir frisk utan att du har varit sjuk på riktigt. Så fantastisk är vår hjärna.

Med tanke på både placebo och nocebo vet vi hur mycket spratt vår hjärna han åstadkomma. Av detta är det därför viktigt att vi tar hand om varandra och ger det stöd och vänlighet som vi själva vill ha. Att som läkare kunna bota en person med ett vänligt leende och ett ”hej” borde betyda massor. Nu är det dock inte svart eller vitt. Men vi kan göra mycket gör att ljuda upp gråskalan.